Våra katter

Jag fotar rätt ofta våra katter, men mest i mobilen, o det blir inte alltid så bra resultat att lägga över här i bloggen då det ibland kan bli lite suddiga bilder. 

Återigen, kolla gärna på min instagram (deltas.katter), för att kunna följa med katterna lite snabbare. Där kan jag oxå lägga upp lite filmer. 

Sakhi har blivit lite gammal - men så är han i skrivande stund nästan 16 år (han fyller i jan). Hans HCM är ungefär som vanligt. Nu har han ju haft sin HCM i så många år så det är klart att det syns lite på hans hjärta. Han har även börjat få lite sämre njurvärden, men det beror nog till största delen hans ålder. 

Sakhi som alltid har älskat att vara ute - året om - i kattgården går nu inte så gärna ut. Även om det är runt 0 grader. Han kommer gärna o vill gosa mest hela tiden o eftersom vi vet att hans liv snart närmar sig slutet så släpper vi ofta allt, för att pussa på honom. 

Denna kartong har blivit väldigt uppskattad av alla katterna. En vanlig kartong med en mjuk filt, under ett klätterträd. Tänk att det kan vara så enkelt att göra en katt nöjd o glad. 

 
Marussia blir - förhoppningsvis - 15 år i feb. Hon mår bra, vi har inte hittat något på henne. Hon har börjat prata mkt mera, allt för att vi ska uppmärksamma henne att hon finns o att hon är hungrig - konstant. 

Marussia är vår finaste drottning, lugn, helt underbart psyke, älskar mat o godis, men även att bli kammad. Lättskött på alla sätt o vis. Men  hon är väldigt privat, henne kan man inte muta hur länge som helst. Hon gillar att mysa, men sen när hon är klar så går hon. O ibland blir hon fort klar! 

Av någon anledning gillar hon att ligga i tvättstugan o gärna när tvättmaskinen går.  
Dolce blir 14 år i dec. Hon som alltid har varit husses katt börjar mer o mer komma till mig.  Hon gillar att jag alltid bjuder på godis när katterna kommer in efter att ha varit ute i kattgården. Det var något jag började med för att katterna snabbare skulle komma in o att vi inte skulle behöva gå ut i kattgården o "jaga" in katten ifråga. 
 
Nu springer Dolce gärna in på toan, för att få lite godis. Utan att behöva gå ut. 
 
Eftersom Dolce fick sin halvsidiga ansiktsförlamning i samband med födseln har hon dels aldrig ställts ut o inte heller på parning. Så de enda gångerna hon åker bil är när hon är till veterinären. 

Så hon är otroligt bortskämd, litar på alla o nästan alla tycker om denna fina tjej. 
 
Ella, vår busiga virvelvind.  Hon som strax före hon blev 11 år fick diagnosen artros. I aug i år hittade vi en knöl som tyvärr visade sig vara juvertumör.
 
Hon har nyss varit hos veterinären då vi tycker att knölen har ändrat lite karaktär (dels lite större men även växt på höjden). Så efter en röntgen så kunde veterinären konstatera att just nu har cancern inte spridit sig. 
 
Däremot upptäckte jag - ca en vecka före hon skulle till röntgen - att hon hade slickat bort mycket päls på magen. Ett tecken på att hon har ont, men var? Ev är det på gång med en TR-tand. 

Jag frågade veterinären för att även om Ella är yngst av våra katter hemma så kan hon såklart ha "sämst" kropp. Ella är en soldyrkare, när de andra katterna ligger i skuggan så ligger hon gärna i solen o bara njuter. Så hur mycket hennes artros spelar in är såklart väldigt svårt att säga. 

Vi försöker ha koll på hennes vikt o får leka matpolis. Ella tycker nog att vi är väldigt snåla med maten till henne så hon försöker gärna äta av de andras mat.
 
Det enda vi kan göra nu är att hålla tummar o tår att hon blir bättre av den nya medicinen (en som har tillkommit tillsammans med hennes medicin för artrosen). 
 

Kommentera här: