Deltas sibiriska katter

fredag, den 9 november 2018, kl.07:19

Fjärilskullen fyller år

Fjärilskullen blev ett bra tema, dels för att jag kunde fortsätta hylla min vän men även för att det passade bra in med fodervärdarna oxå. Anna var snäll och tog fram all text om fjärilarna och tillsammans kom vi fram till dessa 4 fjärilar.

Fjäril 1 blev Lycaena helle (violett guldvinge), SIB f 24. Helles "storasyster" heter Kitty.

Den violetta guldvingen är en liten dagfjäril som lever på slåtterängar och strandängar. Vingarnas ovansida är violetta på brunorange botten. Larverna lever på en växt som heter ormrot.

Den violetta guldvingen var förr vanlig i det traditionella, småskaliga jordbruket med fäbodvallar och regelbunden slåtter på blomrika ängar. Den klarar sig inte alls lika bra i det storskaliga moderna jordbruket, där traditionella metoder att hävda ängar har upphört.

Arten är därför starkt hotad i Norden och finns bara på ett fåtal lokaler i Sverige. En sådan plats är Holmön utanför Sävar i Västerbotten.

Artnamnet är taget efter Helle i den grekiska mytologin. Hon var dotter till molngudinnan Nefele.

Fjäril nr 2 blev Plebejus argus (ljungblåvinge), SIB n 09 24. Argus "storebror" heter Dexter.

Ljungblåvingen är en ganska vanlig liten blåvinge som trivs i alla slags magra öppna skogsmarker, t.ex. tallhedar och hällmarker. Hanarnas vingovansidor är vackert blå med svarta kanter, medan honorna är bruna.I Sverige förekommer ljungblåvingen från Skåne och upp till Västerbotten.

Larverna lever på ljung, odon och olika ärtväxter. Larverna utsöndrar en söt vätska som svartmyror gillar. Svartmyrorna tar därför hand om blåvingarnas larver, vårdar dem och försvarar dem mot rovdjur – trots att fjärilslarven äter upp myrornas egna ägg och larver!

I den grekiska mytologin var Argus en jätte med hundra ögon.

Fjäril nr 3 blev Callophrys rubi (grönsnabbvinge), SIB d.

Rubi hade dock tyvärr gomspalt o fick somna in hos veterinären när vi kom dit på natten.

Den lilla grönsnabbvingen är den första dagfjärilen som kläcks på våren. Den är bara drygt 2 cm bred och vingarna är vackert smaragdgröna på undersidan.

Grönsnabbvingen trivs i många olika miljöer, bara det är soligt och varmt. Larverna lever bland annat på blåbär, lingon och tranbär. Grönsnabbvingen finns över stora delar av norra halvklotet. I Sverige finns den i hela landet förutom i fjällkedjan.

Fjäril nr 4 blev Boloria Frigga (Friggas pärlemorfjäril), SIB n 09. Friggas "storasyster" är även hennes faster (då Yin och pappa Dylan (Don Magnifico) är halvsyskon).

Friggas pärlemorfjäril förekommer på torvmossar i hela Norrland. Larverna lever på hjortronblad. Vingarnas ovansidor är orange med svarta markeringar, medan undersidan är vackert tecknad i olika roströda nyanser.

Friggas pärlemorfjäril kan variera ganska mycket i utseendet. De blir mörkare i färgen ju längre norrut man kommer – i norra Lappland är de nästan helt svarta!

I den nordiska mytologin var Frigga härskarinna i Asgård och maka till Oden. Hon var synsk och hade vetskap om alla människors öden.