Stackars liten Dolce
Idag tog jag henne till veterinären för att göra en liten utredning på henne. Dolce är ju konstant hungrig och nu när Marussia är dräktig så går det ju hyfsat bra att bevaka Dolce o matningen. Det blir nog värre när kattungarna ska börja äta mat.
Som jag ser det nu finns det två alternativ.
1) mannen får göra en väldigt djup matlåda så att Dolce bara får in huvudet och kan känna doften, men inte komma åt matskålarna med tassarna eller 2) kattungarna stängs in i lekhagen jag och Carina har köpt. Dolce är ju inte så duktig på att hoppa högt så under matstunden stänger man in kattungarna och stackars Dolce får se på. Hos veterinären idag togs blodprov och veterinären lyssnade och klämde på Dolce. Hon fick bra beröm för att hon är så snäll och veterinären tyckte inte att hon var så tjock (vilket förvånade mig lite) men att hon har fruktansvärt mycket päls.
Det gick väldigt bra att ta blodprov på Dolce, hon muttrade bara lite grann men sen satt hon rätt stilla, det var nog jobbigast att ha det åtsnört. Det var nog värre att åka bil in till stan, tur att jag var ensam. Jag satt och pratade med Dolce nästan hela tiden - tom och sjöng
- och till slut blev hon tystare och tystare. På hemvägen var hon nästan helt tyst. Nu är som sagt en utredning påbörjad och jag vet inte heller om det kommer att ge något, men jag känner att jag måste prova detta också. Vi vill ju ha kvar vår älskade kelgris
så länge vi bara kan.
skriven
Jag hoppas utredningen kommer gå bra! kram