Det är inte alltid roligt att vara uppfödare
Ella förlorade kattunge nr 1 och nr 6 under förlossningen. Dagen efter, eller mer korrekt timmar efteråt, så hör vi att en unge knorrar när vi tar upp honom. Han kallas för Knorrhanen aka Knorris och jag misstänker gomspalt.
Vi åker in till veterinären med Ella och alla kattungar. Väl där har dom öppen mottagning, så vi fick vänta ett tag innan vi kom in.
Jag berättar om Ellas snabba och jobbiga förlossning samt om de låga vikterna och att Knorris inte vill suga, varken när vi försökt stödmata lite eller ens på Ellas tisse, som jag dels har satt lite KMR (mjölkersättning) på ell när jag lyckades få ut lite mjölk.
Jag berättar om Ellas snabba och jobbiga förlossning samt om de låga vikterna och att Knorris inte vill suga, varken när vi försökt stödmata lite eller ens på Ellas tisse, som jag dels har satt lite KMR (mjölkersättning) på ell när jag lyckades få ut lite mjölk.
Jag behöver väl inte ens säga att när veterinären kom in så ligger Knorris och diar....
Veterinären kollar ungarna och ingen har gomspalt, skönt nog. Men... hon gör oss uppmärksam på att Knorris bakben ser lite annorlunda ut. Jag berättar även att jag tycker att han håller halsen/nacken så konstigt och veterinären berättar att det kallas "starstruck" och att det bla är vanligt på kossor.
Hon ger mig rådet att massera benen och menar att det ser ut om om hanen har fått en neurologisk skada. Så länge Ella tömmer är det inga problem, men det kan bli det när han väl ska börja vandra omkring och även äta mat/gå på lådan.
Vi får rådet att massera och återkomma om ett par veckor. Går det inte till sig är det tyvärr avlivning som gäller....
Vi far hem efter att jag har handlat lite extra näringsrik mat o pasta till Ella. Stoppar in dom i bolådan och går ut till vårt främmande. Efter en timme ber jag sonen att kolla till Ella och kullen och att säga till om Knorris ligger själv, vilket han ofta gjorde.
När jag sen kommer in lite senare så ligger inte Knorris själv så jag gör lite andra saker. När maken kommer in ligger Knorris själv, död.
Vi får rådet att massera och återkomma om ett par veckor. Går det inte till sig är det tyvärr avlivning som gäller....
När jag sen kommer in lite senare så ligger inte Knorris själv så jag gör lite andra saker. När maken kommer in ligger Knorris själv, död.
Den enda trösten jag/vi har är att Knorris inte har ont längre, men det är en klen tröst för oss.
Ännu en stjärna har kommit och lämnat oss alltför tidigt. Vila i frid Knorris, du är saknad av oss.
Regnbågsbron
Det finns en bro som förbinder himmel och jord. Den kallas Regnbågsbron för sina många färger. På den här sidan Regnbågsbron finns ett land med ängar, kullar och dalar med frodigt grönt gräs.
När ett älskat husdjur dör, kommer det till den här platsen. Det finns alltid mat, vatten och varmt vårväder. De gamla och sköra djuren är unga igen. De som varit skadade har blivit hela igen. De leker hela dagen med varandra.
Det är bara en sak som fattas. De är inte med den speciella person som älskade dem på Jorden.
Så varje dag springer de och leker till den dagen kommer när någon plötsligt slutar leka och ser upp. Nosen skälver, öronen är uppåt, ögonen stirrar och plötsligt springer den här från gruppen.
Du har blivit sedd och du och din speciella vän möts. Du tar dem i dina armar och kramar om. Ditt ansikte blir kysst igen och igen och åter igen ser du in i ögonen på ditt trogna husdjur.
Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans…för att aldrig mer skiljas
av Paul C. Dahl
Ännu en stjärna har kommit och lämnat oss alltför tidigt. Vila i frid Knorris, du är saknad av oss.
Det finns en bro som förbinder himmel och jord. Den kallas Regnbågsbron för sina många färger. På den här sidan Regnbågsbron finns ett land med ängar, kullar och dalar med frodigt grönt gräs.
När ett älskat husdjur dör, kommer det till den här platsen. Det finns alltid mat, vatten och varmt vårväder. De gamla och sköra djuren är unga igen. De som varit skadade har blivit hela igen. De leker hela dagen med varandra.
Det är bara en sak som fattas. De är inte med den speciella person som älskade dem på Jorden.
Så varje dag springer de och leker till den dagen kommer när någon plötsligt slutar leka och ser upp. Nosen skälver, öronen är uppåt, ögonen stirrar och plötsligt springer den här från gruppen.
Du har blivit sedd och du och din speciella vän möts. Du tar dem i dina armar och kramar om. Ditt ansikte blir kysst igen och igen och åter igen ser du in i ögonen på ditt trogna husdjur.
Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans…för att aldrig mer skiljas
av Paul C. Dahl
skriven
Kram till er <3