På grönbete

Vi har haft otroligt fint väder den senaste tiden och oftast är ju katterna i kattgården, med fönstret öppet så att de kan komma och gå som de vill.
 
Ibland tar vi ut en katt från kattgården och sätter katten i sele o lina och såklart är alltid någon av oss med katten ute. Det är så lätt hänt att något kan hända annars.
 
Denna gång är det Marussia som får vara ute fri. Marussia är en fin dam och ställer inte gärna upp frivilligt på fotografering. Men när hon kom ut på grönbete slappnade hon av lite så jag fick några fina bilder på henne.
 
 

Trots att det bara är tisdag

vill jag säga att vi har fått veckans bästa nyhet redan nu! Den kom dessutom vid precis rätt tillfälle som jag behövde muntras upp.
 
Igår var jag till veterinären med Dolce, för att ta ett nytt leverprov. Eftersom veterinären skulle vara bortrest imorgon skulle jag få ringa to em.
 
Därför blev jag aningen misstänksam när veterinären ringde tidigare idag. Men det var enbart med bra nyheter.
 
Dolces värden ligger helt inom gränsen - här blev jag tvungen att fråga om det var inom Dolces gränser - men nej, det är helt normala värden för katt. Sååå skönt att få höra. Nu vill jag ju såklart gå och ge finaste Dolce en godbit men det ska jag inte göra. Istället ska hon få massa pussar.
 
Det som är så otroligt är att vi har slarvat med Dolces leverfoder och ändå är värdena bra. En stor, stor sten har släppts från mina axlar.
 
Den här bilden tog jag på Dolce hos veterinären. Stackars Dolce som bara åker bil 1-2 tillfällen/år. Hon gillar det absolut inte och sätter igång att protestera (högt!) redan innan jag har startat bilen. Så här har hon inte helt hunnit hämta sig från pärsen att åka bil.
 
Väl hos veterinären är hon så otroligt duktig. Hon sitter snällt och stilla när dom rakar henne och tar provet. Vår underbara, unika Dolce!
 
 

Dolce

vill bara titta in och önska er en trevlig start på veckan.
 

Nytt svårt beslut

även om det är av det angenämare sortens svåra beslut. Jag har fått länken som fotograg Maria Westling har skickat på Sakhi o Marussia. Så himla svårt och jag vet att även Maria har haft lite svårt att bestämma sig för vilka bilder hon skulle ta med. Det är drygt 180 bilder så detta kommer inte bli lätt.

Inte mycket har hänt här

förutom att sommaren kom i fredags. Härligt, härligt. I vanliga fall smiter inte våra katter genom ytterdörren, dom är så van att gå till kattgården (via ett fönster) men häromdagen smet Sakhi lugnt ut genom ytterdörren när mannen hade den öppen ett tag.
 
Igår fick Sakhi o Marussia komma ut i sele o lina och idag har Sakhi, Dolce o Ella varit ute. Det märks att Ella inte är van att vara ute i sele o lina, hon tyckte det var lite jobbigt men när jag satte in henne i huset gick hon direkt till kattgården och lade sig där. Vår underbara tokfia!

Vår fina Ella Bella Bus

Ella kom in i vår värld som en riktig virvelvind. Det är full fart som gäller med denna tjej. 
 
När hon blev 10 månader började hon äntligen lugna ner sig och kunde tom komma och ligga nära en. Det har inte hänt så mycket sen dess mer än att hon har blivit ännu mer förtjust i att komma och ligga nära - ja, alltså på hennes villkor.
 
Att ha henne sovandes i famnen går inte så bra, men det beror nog på två saker. Dels har hon fortfarande lite för mycket spring i benen och dels är hon för varm. När hon ligger nära/på mig och hon sen går - oj, vad det blir svalt på en gång.
 
Två typiska bilder på Ella när hon ligger nära mig i soffan, men så här ligger hon även nära mig i sängen.  En natt hade jag Ella på ena sidan benet och Dolce på andra sidan. Men vad gör man inte för sina älskade skatter - tur i alla fall att det inte är varje natt det är så! 
 
Måste även lägga till denna bild.  
Foto
 

Bortrest

Idag åker jag och mannen  bort ett tag. Vi kommer hem sent 15/5. Vill någon ha kontakt med mig rekommenderar jag mailen (deltaskatter@gmail.com). Jag kommer INTE kolla mailen när jag är bortrest utan denna resa är bla för att vi ska ladda om batterierna lite grann.
 
Kan tänka mig att sönerna kommer få fullt upp då både Sakhi o Dolce nog kommer sakna mig och mannen. Får se om det blir mycket att sova för sönerna.  
 
Denna kattbädd är en stor favorit, här ligger alla katterna, utom Dolce. Ibland tränger sig Ella ner hos Marussia, här på bilden kan man skymta Ella i bakgrunden, men oftast ligger dom där en och en. Som sagt, denna kattbädd är en stor favorit och man får ta bort katthåret med jämna mellanrum.
 
Önskar er en trevlig vecka!
 
 

Utekatter

Jag sitter och jobbar för fullt, när jag ser i ena ögonvrån att en grannkatt är på vår altan. För tillfället är det varmt och skönt ute så katterna kan komma o gå som dom vill till kattgården, genom att fönstret är öppet.
 
Jag skyndar mig ut för att jaga bort katten och han vet så väl att han blir bortjagad när vi ser honom. Nu när jag kom ut kastade sig Sakhi mot stängslet för att jaga bort katten.
 
Nej, jag tycker verkligen inte om utekatter. Det är så mycket som kan hända utekatter men om man bortser från dom så tänker jag också på hur våra katter kan reagera. Vill det sig illa så kan någon av våra katter - i frustation över att inte få tag på katten som är lös - attackera andra katter som finns i kattgården.
 
Nu gick det bra denna gång men jag har hört flera berättelser om katter som är instängda i kattgården hoppar på sin kompis istället. Det är nog dags att ha ett till samtal med grannen känner jag...
 

Testbesökare

Ikväll har jag haft testbesökare som kom tillbaka för sitt andra besök. Stackars er, ni måste nästan ha fått skavsår i öronen efter ikväll.
 
Eftersom det har varit väldigt mycket omkring mig, med anhörig som är sjuk, så har jag inte hunnit med allt som jag vill hinna med. Jag kommer därför ta en liten paus med att ta emot testbesökare ett tag, men hör gärna av er ändå, så kan jag hjälpa till att skicka vidare till bla sällskapsköpare här runt omkring Umeå.

Uppdatering

Jag har hur mycket som helst att göra men jag fastnade med att göra en uppdatering av min "uppslagsbok" som jag skickar med köparna. Det börjar bli ett ordentligt häfte men tanken är inte att man ska läsa den rakt upp och ner utan mera att man kan läsa i innehållsförteckningen och sen gå till resp sida.
 
Just nu skriver jag om kattens balanssinne.

"Katten har ett väldigt bra balanssinne, som gör att den kan gå på väldigt smala murar eller staket och kan vända på sig när den faller, så att den landar på alla fyra. Den här förmågan grundar sig på den subtila, omedvetna och ständiga registreringen av huvudets placering och på att musklerna och senorna är spända. Varje rörelse registreras av känsliga receptorer i innerörat. På samma sätt jämför musklernas och senornas receptorer ständigt hur spänd varje muskelgrupp är. All den här informationen analyseras grundligt av olika strukturer i hjärnan (särskilt i frontalregionen) och lillhjärna, vilket gör att katten reflexmässigt korrigerar sina rörelser för att behålla balansen när den rör sig. Det här systemet kopplas bara bort när katten sover djupt."

 

För ett par veckor sen låg Dolce och sov på soffans ryggstöd. Hon gillar att sova där, trots att vi har fönsterlampor precis ovanför. Nu låg hon och sov djupt och rätt vad det var så halkade hon ner. Tyvärr för skinnsoffan så satte hon ut klorna o hann därför inte halka ner så långt. Men det är faktiskt första gången jag har sett en katt sova så djupt att den hasar ner lite.

 

En riktigt gammal - men fortfarande favoritbild - på Dolce.


Skaffa inte sommarkatt

 Snälla matte - lämna mig inte
 
Jag heter Liv. Jag fann Familjen den sommaren. De bodde i sin sommarstuga. Två små barn som med försiktiga händer smekte min mjuka päls och lekte med mig och höll mig i sina famnar. De lät mig sova i sina sängar. Mamma och pappa såg till att jag fick mat varje dag. Jag hade hittat ett hem.
 
När hösten kom åkte familjen hem. Jag fick inte följa med. Pappa sa att "katter klarar sig själva, de är rovdjur". Tiden har gått, det är kallt. Jag är hungrig. Inälvsparasiter i magen från de få möss jag hittat. Skabb som kliar så att jag rivit mig blodig. Jag går tillbaka till Familjens tomt, för att se om de kanske, kanske finns där inne. Men det gör de inte.
 
Innan jag denna kalla höstkväll somnar in för gott vill jag säga: tack för att jag fick en kort tid av kärlek, mat och värme. Men ni glömde mig, Liv, den lilla katten ni tog hand om och sedan övergav. Det kommer jag aldrig att förstå. Vad gjorde jag för fel?
 
(Insändare i Expressen hösten 2010. Skriven av Barbro S).
 
 

RSS 2.0