Jennys kull

växer och är rörliga. Ella har bra mat och de går upp ungefär +20 g/dag.
 
Igår var vi borta hela em o det visade sig på vågen. Vi hade gett Ella mat i två skålar o torrfoder har hon alltid framme. Trots det så var gårdagens vägningar en backning. En kattunge hade "bara" gått upp +10 g. Det är ändå en bra uppgång.
 
Jag kämpar på och funderar vad gäller namnen. Det är inte helt lätt men jag hoppas kunna presentera kullen ordentligt senare i veckan, vi får se. Jag har helt enkelt för många namn att välja på och för få kattungar.
 
Spara
Spara

Förlosningsberättelse för kull 10

Jag har inte helt bestämt vad kattungarna kommer att få för namn och jag måste även kolla lite mera på kön, så att jag inte (igen) skriver fel kön. I nuläget är det en hane och två honor och alla är svarta.
 
Jag har ett litet problem och det är att jag har för många namnförslag och för få kattungar, så det måste bli rätt.
 
Ellas första kull var väldigt jobbig för henne. Hon parades i maj och fick kullen i juli månad. Jag kommer aldrig mer para en hona så att hon får kull juli ell aug. Ella mådde dåligt i början av dräktigheten och sen kom värmen som gjorde att hon mådde ännu sämre.
 
Det är himla tur att Ella var stor redan före parning, för ungarna åt upp Ella. Det spelade ingen roll vad vi än försökte locka o fresta med för mat. Ella gick upp drygt 400 g och fick hela 8 kattungar. Det säger sig självt att dom var små vid födseln (59-74 g) men dom artade sig väldigt bra och alla 5 som överlevde mår väldigt bra nu.
 
Denna kull gick Ella upp mkt bättre, hon gick upp 1.4 kg. Ella betedde sig precis som vid kull 1, dvs att hon inte orkade gå så många steg innan hon lade sig igen. Jag var därför rätt säker på att Ella skulle få en till stor kull och då framför allt lite i förväg. Här lurade Ella mig första gången.
 
Vi testade att ha Ella i sovrummet en natt, men det gick inte. Hon letade boställen överallt och jag kände att jag inte skulle få sova så mkt, så istället flyttade jag in till Ella i vardagsrummet.
 
Ella var beräknad till lö 22/10. En kompis sa att kullen kommer på tisdag och när jag väl insåg vilket datum det var så förstod jag att då skulle kullen komma. 
 
Så när Ella dag 66 blev mer och mer orolig så blev jag förvånad. Men här lurade Ella mig gång 2.
 
Jag pratade med en blivande uppfödare och hon kom hit vid kl 15. Ella var vid det laget rejält påverkad. Ibland såg man inte ens hennes vackra gröna ögon utan pupillerna var helt utvidgade då hon hade rejält ont.

Här är ett kort från söndagen.
 
Ella hade värkar, ibland kraftiga, ibland svaga. Kring 00.30 skjutsade min man hem Katarina och jag satt uppe till 3. Då hade jag även hunnit ringa jourhavande veterinär och frågat om råd. Hon menade att Ella nog inte var klar ännu, utan att det bara var att vänta ett tag till.
 
Tisdag den 25 oktober är en speciell dag. Det är tyvärr en jobbig dag, men nu blev det även en glädjens dag då Jennyskull kom.
 
 
Från ca kl 04 var Ella orolig o försökte boa i min säng. Vid 05 väckte jag min man.

Kl 05.28 syntes första blåsan och kl 05.30 kom kattunge nr 1, med en vikt på 104 g.
 
 
 
Kattunge nr 2 kom vid 05.50, med en vikt på 112 g.
 
Här har kattunge 1 kommit och på bild 2, även kattunge nr 2, o Ella har paus.
 
Sen tog Ella en längre paus och kattunge nr 3 kom vid 08.15. Tyvärr hade den tarmarna utanför, dvs öppen buk. Med moderkakan vägde den 125. Här har jag valt att inte lägga upp en bild.
 
 
Kattunge nr 4 kom, liksom sina syskon, även den med huvudet före. Kl var 08.35 när den föddes o den vägde 114 g.
 
Ellas förlossningar går väldigt snabbt och lätt och hon fick bra storlek på ungarna denna gång. Nu njuter hon av kullen och är en väldigt, väldigt duktig mamma. Vill helst inte lämna kullen ens när hon ska äta, så just nu när hon är nybliven mamma så får hon oftast äta i bolådan.
 
Här är en bild när kullen är 2 dagar gamla.
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

Nu är kull 10 här

Jag kommer att skriva en mer utförlig berättelse om vad som har hänt under dräktigheten, hur Ella har lurat mig ett par ggr  och även en mer detaljerad berättelse om förlossningen längre fram.

Detta blir bara i korta drag och det blir inga bilder idag, däremot finns det - o kommer finnas mera sen - på instagram, där jag heter deltas.katter.
 
Idag är både en sorgens och glädjens dag.
 
Temat betyder extra mkt för mig denna gång (o även kullen med Majken o Dylan). Jag kommer att vara mer tydlig med temat när jag presenterar kullen.

Vi har bara vägt o märkt dom, vi kommer titta närmare på färg, kön och mönster längre fram. Men i dagsläget är alla svarta.
 
Jag känner uppfödare - o har hört talas om andra uppfödare - som inte berättar alla detaljer om hur det har gått under förlossningen.
 
En del väntar flera dagar innan dom ens går ut med information om att kullen har kommit, detta för att undvika berätta om ev missbildningar/döda kattungar. Andra berättar fort hur det har gått under förlossningen, men berättar bara om de som klarat sig.
 
Det är väldigt tråkigt när det blir så o jag tycker att man ska kunna vara öppen med vad som händer i ett katteri.
 
Med detta sagt vill jag då berätta att i dag föddes Jennys kull. Det blev fyra svarta kattungar, men tyvärr hade en kattunge något som kallas för öppen buk. Dvs att tarmarna är på utsidan. Det är såklart väldigt, väldigt tufft och tråkigt när något sådant händer.
 
Jag döper alla mina kattungar, även de som inte klarar sig, så självklart kommer denna kattunge att få ett eget namn snart.
 
Ella har varit väldigt duktig, alla fyra ungarna kom med huvudet först, och det gick ganska fort. På 20 minuter var de två första födda och sen hade Ella ett uppehåll på ca 2 timmar, innan nästa två kom väldigt fort.

Det var bra vikter på dom (104, 112, 114 och den med öppen buk vägde - inkl moderkakan - 125 g). Kattunge nr ett hittade fort en tisse medan kattunge nr två tog det nästan 1,20 innan den hittade en som dög.

Det är sååå typiskt detta, mamma katt kan ha gott om mjölk och man tycker att "se här, vilken bra tisse att dia på", men icke att dom vill ta den. Kattunge nr fyra hittade oxå fort sin tisse.

Just nu är det väldigt, väldigt lugnt och tyst i bolådan. Vi har renbäddat och stökat undan och Ella är nöjd och harmonisk.
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

Idag är det dag 67

och väntan fortsätter. Det är inte så mkt mer vi kan göra än att vänta, tillsammans med Ella.
 
Här är tre bilder på Dolce o Ella, tagna våren 2013, av Maria Westling.
 
Spara
Spara

Dag 65 är här

o Ella verkar inte ha bråttom, eller rättare sagt kullen verkar inte ha bråttom ut. Men dom kommer när dom kommer.
 
Jag tillbringar dygnen med Ella och det märks att när jag går ut från vardagsrummet att hon gärna vill att jag ska komma tillbaka. Hon kommer upp o lägger sig i mitt knä ell på mina ben, men oftast blir det för obekvämt o mest troligt för varmt. Efter ett kort tag hoppar hon ner på golvet.

Det blir inte så mkt gjort som jag eg skulle vilja göra, men det är bra att få egen tid då det har varit väldigt mkt omkring mig en lång period. Nu kan jag inte göra så mkt annat än att bara ta det lugnt och slappna av.
 
 
 
Spara
Spara
Spara
Spara

Snart är dag 63 slut

och i skrivande stund så har inget hänt. Ella har lurat mig lite, genom att bete sig som hon gjorde under förra dräktigheten. Dvs att vara väldigt, väldigt trött. Bara orka gå en kort sträcka innan hon blev tvungen att lägga sig ner ett tag och vila.

En kompis skrev till mig att dom nog kommer på tisdag och tja, varför inte....

Idag har jag fått göra undan lite saker ett par timmar, och imorgon så hoppas jag kunna fortsätta på samma sätt.

Det blev bara en natt med Ella i sovrummet, för hon var och skulle undersöka allt och jag fick inte sova så mkt. Så nu sover jag istället med Ella i sovrummet, på en madrass på golvet, och nja inte sover jag gott direkt. Men det är i alla fall lätt att höra (hoppas jag) när det väl börjar bli dags. Allt är fixat, så nu kan dom få komma.
 
Förra kullen gick Ella upp drygt 400 g, denna gång har hon hittills (nu väger jag varje morgon) gått upp knappt 1.4 kg. Ikväll låg hon på mina ben, utfläkt, för hon klarar inte längre att ligga som hon brukar ligga (ihoprullad) och när hon låg över mina båda ben så kände jag bebbarna sparka. Det är så mysigt.
 

 
Spara
Spara
Spara

Snart är dom här

kull 10, som kommer att betyda extra mycket för mig av olika skäl.
 
Just nu går jag och min man omlott, så att Ella inte ska vara ensam några längre stunder. Det mesta är klart inför kull 10, och i veckan kommer dom. Det blir intressant att se när dom kommer och även hur många o vilka personligheter det blir.
 
Sakhi håller fortfarande Ella sällskap, men nu kommer han bli utestängd från sovrummet, medan Ella får sova med oss. Detta är ett enkelt sätt att ha koll på när det börjar bli dags.
 
Jag har en blivande uppfödare som gärna vill komma och titta på förlossningen och eftersom Ella är en snäll hona så går det såklart bra. Nu håller vi tummarna att det går vägen, så att hon hinner hit i tid.
 
Ella är inte lika stor som förra dräktigheten, då var hon rund som en fotboll. Kanske inte så konstigt då det var hela 8 kattungar. Vi förlorade tyvärr 3 st, men 5 st levande kattungar blev det.
 
Jag har hunnit vara o hälsa på alla tjejer (4 st) i Chakrakullen. Alla 4 bor, just nu, i Umeå, så det var lätt. Jag hoppas att kunna ha tid att bearbeta bilder, medan jag och Ella väntar på förlossningen, o börja lite ikväll ell imorgon.
 
Längre fram kommer jag åka upp till Luleå, där Hjärta bor. Hjärta (som eg heter Vishuddha) blev enda hanen och han fick vi stödmata ett tag i början. Men sen har han verkligen blivit stor. Nu är Hjärta kastrat men här ser man några bilder på honom, tagna bla i år.
 
Som vanligt rekommenderar jag att man går till Instagram och följer mitt öppna konto, som heter deltas.katter. Där kommer jag nog snabbare rapportera när kullen har kommit än här.
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

En mkt givande och trevlig helg

I helgen var jag på utbildning. Lärare var Dagny Dickens och hon är såååå bra och såååå trevlig och intressant att lyssna på. Hon har fött upp katter sen 1974, så hon har en hel del att berätta om.
 
Tack BJK och framför allt aktivitetsgruppen som gjort - o gör - ett sånt bra arbete.
 
Alla närvarande fick ett fint diplom oxå.
 
Spara

Nu är det inte långt kvar

innan Dylan (Don Magnifico) blir pappa för första gången. Det blir han i samband med Ellas andra kull.
 
Ella äter bra denna dräktighet, men hon är trött och rätt stor. Beräknad förlossning är om ca 1,5 vecka, men jag tror att hon kommer att få tidigare. Men det är bara att avvakta och se när det blir dags.
 
Snart är det dag 59 o då börjar jag väga varje dag. Mest för att hålla koll på hur mkt hon går upp.
 
Tre veckor efter Ellas kull har kommit så är det dags för Majkens kull. Pappa till denna kull är även där Dylan.
 
Medan vi väntar på att Ellas andra kull ska födas lägger jag upp några bilder på när Ella var liten kattunge, innan hon ens hade hunnit flytta till oss.
 
 
Spara
Spara
Spara

Genetikkurs hela helgen

I helgen är jag på genetikkurs. Det ska bli intressant och lärorikt, en del blir repetion medan annat blir nytt. Det är så kul att gå och lyssna och fortsätta lära sig. Man blir aldrig färdigutbildad.
 
 
Spara
Spara
Spara

Mönster på kull 11

Anna, fodervärd till Majken, gjorde mig uppmärksam på att jag inte skrivit in förväntat mönster på kull 11, så här kommer en repris.
 
 
Förväntat färgutfall blir för hanar, svarta.
För honor, svartsköldpaddor.
Med eller utan vitt. Det  k a n  vara som så att dom är bärare av dilution o då kan det även bli blått, ev créme oxå om båda bär på dilution.
 
Förtydligandet blir att om dom är bärare av dilution så kan det kan bli blått, ev créme oxå, för båda könen. Vad gäller mönster så kan det bli med mönster eller solida (dvs, utan mönster).
 
Dylan
 
Majken
 
En av mina favoritbilder på Majken är denna.
 
 
 
Spara
Spara
Spara

RSS 2.0