Ella fyller 5 år

Jag har redan berättat många ggr tidigare om hur lång väntan var på att det skulle födas en blå hona hos Karin, så det tar jag inte igen. Men många gamla bilder på vårt älskade, älskade busfrö bjuder jag på.
 
De här korten har Linda Karlström tagit och kolla vilken liten primadonna Ella är!
 
 
Första natten hos oss.
 
Ella älskar att vara ute i kattgården.
 
Men däremot att vara ute på "grönbete", dvs i sele o utanför kattgården är inte lika kul. Första vintern var allt annat än rolig, tyckte Ella. Nu älskar hon snö och plumsar gärna runt i snön.
 
Dom här korten (tagna 2013) har Maria Westling, WM Artphoto, tagit.
 
Detta är taget när Ella hade sin sista kull, Jennys kull.
 
Stort grattis till vår älskade virvelvind.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

Ella

Ella vill fortfarande vara med på bilderna när vi fotar kullen varje vecka. Så här kommer bilder från januari och februari och jag har suttit och lekt lite med olika inställningar, jag försöker lära mig att bearbeta bättre i RAW.
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

GIC S*Frostuddens Ella Fitzgerald

Ellas första kull, Chakrakullen (som kom 2015), fick jag vänta på ett bra tag. Ella gick tom två ggr o det berodde nog på att jag behandlade Ella som Marussia o åkte för sent i Ellas löp.
 
När jag kom på anledningen så gick det mkt bättre. Men trots att Ella har haft kort bit att åka de två senaste parningarna (ca 15-20 min) har Ella ändå velat/behövt vila ett dygn innan hon godkände uppvaktningen.
 
Ella fick träffa Trisse (som han kallas nu) o denna gång blev Ella dräktig. Hon parades i maj o hon mådde väldigt dåligt under denna dräktighet och det var bara tur att Ella är så stor som hon var före parningen, för hon gick inte upp mkt.
 
Dels mådde nog Ella väldigt dåligt o ville inte äta, så blev det varmt för henne o det gjorde det ännu värre. Att Ella även bar på 8 foster gjorde inte saken bättre. Ella gick upp totalt ynka +401 gram.
 
Det var en lätt förlossning då kattungarna var så små (jag har skrivit mer om kullens första tid  här), med ynka 59-74 gram. Vi valde att behålla Chakrakullen hemma tills de var 14 veckor, till skillnad mot de vanliga 13 veckorna. Dock hade kullen kunnat flytta redan vid 13 veckor, för dom gick upp bra i vikt.
 
Jag anser att en hona som mår dåligt under dräktigheten inte ska vara avelshona. Sibbarna har inte brist på avelsmaterial längre. Men en gång är bara en gång, så jag valde att para Ella med Dylan (som han kallas nu).
 
Denna gång mådde Ella betydligt mkt bättre, med Jennys kull så gick Ella upp totalt +1396 gram. Även denna förlossning gick bra och lätt, även om Ella hade haft rejäla förvärkar 2 dagar före kullen föddes.
 
Ella är en väldigt bra mamma, hon tillåter folk att hålla i hennes skatter, hon flyttar dom inte (till skillnad mot Jivara och Marussia) och även när kullen är flyttklara har dom fått snutta på henne.
 
Jag är glad att Ella fick en andra kull och att hon fick må bra under nästan hela dräktigheten. Men pga personliga orsaker känner jag att jag inte hinner med att hjälpa till att uppfostra kullarna såsom jag vill.

För mig är det tex viktigt att lära kattungarna att åka bil, att vara van vid vatten etc. O just nu finns inte den tiden. Dessutom har vi den senaste tiden fått hålla i sär katterna och det är såklart jobbigt för både två- o fyrbenta.

Därför bestämde jag mig för att kastrera Ella. Vad som händer med Majkens andra kull ell Pina (som bor på foder hos Carina) vet jag inte ännu, ja alltså om jag kommer spara någon kattunge där.
 
Det som är bestämt är att det blir inga fler kullar hos oss. Det känns tråkigt på så många sätt men eftersom tiden inte räcker till känner jag att detta blir ett bra beslut.

Ellas kastrering gick bra, hon var pigg när jag hämtade henne. Men den lilla blå kragen ville hon inte ha i början utan vi använde tratten i början och även en större krage, som jag fick låna av en vän. 

Ellas sår var väldigt litet och relativt snabbt fick hon vara utan krage, när vi var med, och efter 5 dagar tog vi bort kragen helt.
 
Här ser man Ellas mage, när hon ligger och njuter hos mig.
 
Jag har fått lära känna så många fina människor o köpare och våra kattungar har fått fina hem allihopa. Några av mina köpare har blivit nära vänner och det är jag såklart extra glad och tacksam för.
 
Uppfödningen läggs inte ner utan jag har planer för både Majken och Pina för 2017. Planer som jag berättar om lite längre fram. Sen vet jag inte ännu om jag kommer att gå vidare med någon avkomma från Majken ell Pina, det får tiden utvisa.
 
I samband med kastreringen så kommer Ella få börja om från början igen, vad gäller utställningar. Den första utställningen i år blir Umeås utställning i april. Då möts Ella och Marussia i samma grupp så det blir intressant att se vem som går bättre där.
 
För tillfället är Marussia lite väl rund och Ella har (som vanligt) för tunn svans och för lite päls. Men jag hoppas att jag ska få ner Marussia i vikt o att Ellas kastrering ska ändra på det o ge henne lite längre päls.
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

Vår dörrstopp

Ella ligger gärna och agerar dörrstopp, jag vet inte varför hon gör det och hon gör det mot de flesta dörrar.
 
 

Vackra, underbara Ella

Vilken skillnad det är mot förra dräktigheten. Denna gång mådde Ella bara lite illa i början av dräktigheten, hon åt rätt bra o hon gick upp bra i vikt. När man tittar på dessa bilder så är det svårt att förstå att Ella har 3 livliga kattungar (Jennyskull) som vid fototillfället var 9 veckor.
 
Så fort vi gör i ordning studion, o framförallt drar ner bakgrunden, kommer Ella direkt och ska vara med på bild.
 
Spara
Spara
Spara

Vackraste Ella

Ella var med när vi tog fram studion nu i veckan. Hon är en vädligt duktig mamma som gärna vill ha koll på sina små.
 
 
Vacker är Ella oxå, här är några bilder från fotograferingen. Det märks faktiskt inte så tydligt att hon har kull. Pälsen är visserligen lika kort som vanligt, men ändå i fint skick.
 
Spara
Spara
Spara

Idag är det dag 67

och väntan fortsätter. Det är inte så mkt mer vi kan göra än att vänta, tillsammans med Ella.
 
Här är tre bilder på Dolce o Ella, tagna våren 2013, av Maria Westling.
 
Spara
Spara

Don Magnifico får börja dejta samt att vi väntar kattungar

Dylan, som han kallas för, har nu fått börja träffa sina honor o det är en riktigt snäll gentleman. Han kretsar runt, men låter honan få vänja sig vid honom.
 
Jag har inte bearbetat bilder på hela långa sommaren o allt tar så mkt längre tid än det gjorde i våras tyvärr, så det blir bara några bilder.
 
Han träffade Ella först o glädjande nog är hon dräktig.
 
Kullen väntas komma runt vecka 42.
 
Beräknat färgutfall blir svarta ell blåa kattungar, med eller utan guld.
 
Stamtavlan i pawpeds.
Stamtavlan i Findus, Sverak.
 
Han har även hunnit med att träffa Majken (Manipura) som jag har på foder. Dock är det för tidigt att säga något säkert om det har tagit ännu. Bilder på Majken och Dylan.
 
 
 
 
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

Förhoppningsvis

blir det lite lugnare om ett par veckor, då har jag massa bilder som jag ska försöka bearbeta och lägga ut i bloggen. Dels från Chakrakullen, Cykelkullen, utställningen i Uppsala etc.
 
En gammal bild kommer här och liten blir fort stor. Detta kort är när Ella hade varit hos oss bara ett kort tag.
 
 
Spara
Spara

GIC S*Frostuddens Ella Fitzgerald

Idag fyller Ella 4 år. Det firar vi med något extra gott till henne och de andra katterna.
  
 
Operakullen fyller 1 år idag och dom får ett eget inlägg senare idag.
 
Jag har inga nya bilder på Ella, men visar upp bilder som ni säkert har sett tidigare.
 
Nyfödd Ella
 
drygt 2 månader gammal
 
Första dagen hos oss
 
4 mån
 
5 mån
 
6 mån
 
8 mån
 
9 mån
 
Första snön var inte rolig (ca 9 mån), men nu älskar hon att vara ute i snön.
 
1 år
 
 
1,2 år
 
2 år
 
2,3 år
 
2,8 år
 
3 år
 
3,5 år. Om ni undrar varför det är så stor färgskillnad på korten så är det för att jag har bearbetat det nedre kortet i RAW.

Mobilbilder på Ella

Har börjat rensa telefonen på bilder och oj vad många kattkort jag har. Väldigt många är på fina Ella o är tagna för ett år sen.
 
Men innan jag lägger upp bilderna tänkte jag göra en uppdatering på hur det går med att få ihop flocken igen efter Ellas kull. För att använda två ord så går det inte bra.
 
När Marussia har haft kullar så har hon kommit ut ur vardagsrummet, vi har matat Ella och Marussia (o såklart de andra oxå) med lite godis. Vi har gjort så ett par ggr (skynda långsamt ni vet) och när Ella har fräst åt Marussia har Marussia bara tittat på henne o inte brytt sig om henne.
 
Nu när Ella hade kullen så fick Majken stanna kvar ett tag längre än de andra syskonen. Detta då fodervärderna skulle ut på resa och jag inte hade något emot att få ha kvar Majken ett tag längre.
 
Vi gjorde som vi alltid gör och det gick rätt skapligt. Vi släppte ihop dom, under uppsikt såklart, och det slutade med att Ella flög på Marussia. Marussia kan vara en stor retsticka men den gången gjorde hon inget o var inte ens i närheten av Ella.
 
Eftersom jag har parat Marussia och hon ev är dräktig (fast jag tror inte det tyvärr) så vill jag inte att det blir bråk mellan tjejerna samt att Sakhi har HCM o att han ska inte behöva bli orolig/stressad.
 
Vi pratade hur vi skulle göra och min man stängde sen av vårt stora hus på två ställen. Så nu flyttar tjejerna omkring. Det går bra med Sakhi o Dolce för Ella o såklart Marussia, så ibland händer det att tre katter är på ett ställe medan en katt är ute i hela huset etc.
 
Vi får väl se vad som händer längre fram. Vi fortsätter att mata med godis och tar det lugnt. Det konstiga är att Ella kan vara mysig med Marussia, innan hon har fått blötmat (som de får två ggr/dag) och efter maten blir hon sur på Marussia igen. 
 
Man kan tro att alla bilderna är tagna samtidigt, men det är vid ett par tillfällen. Ella älskar denna filt och hon ligger gärna i knäet hos mig. Ibland bara ett par minuter, ibland flera timmar. Vår älskade lilla tokfia!
 

I samband med 11-veckorsfotograferingen

passade vi (läs: Maria Westling) på att fota Ella oxå. Här är två kort på vår vackra prinsessa. Hon går gärna ut i kattgården ett tag (typ 1 timme) eller i huset, för att få lite lite paus från kattungarna.
 
 

Vår vackra GIC S*Frostuddens Ella Fitzgerald

Kullen äter mest riktig mat men det är mysigt att ligga o snutta hos mamma. Det händer väldigt ofta att Ella kallar på kullen och så ligger hon med dom. Ibland blir det bara en kort, kort stund innan hon får nog. 
 
Förra helgen var Junos matte på besök och när sonen kommer hem undrar han varför Ella är i kattgården med Sakhi och Dolce. Med hjärtat i halsgropen skyndade jag mig ut och Ella satt mellan Sakhi och Dolce, men Ella var inte sur.
 
När jag gick in i kattgården så kom Ella genast till mig. Mannen råkade lämna (för flera veckor sen) dörren till vardagsrummet lite på glänt och Marussia smet in. Innan jag hann få tag på Marussia ell Ella så flög Ella på Marussia. Inte så oväntat direkt men såklart tråkigt.
 
Jag har därför tagit för vana att när jag bär ut Ella till kattgården (där hon får vara själv ell med kullen) att visa de andra katterna för Ella. Peppar, peppar.... Det har inte blivit något fräs från någon av katterna och jag hoppas verkligen att det ska gå bra att få ihop katterna sen när kullen flyttar.
 
Ella hade - för andra gången - lyckats rymma. Vi har nu upptäckt hur hon gör. Hon hoppar, rakt upp, till dörren, och klämmer sig emellan. Mannen har därför fått fixa en lösning som vi hoppas ska funka för Ella resten av tiden!
 
 
 

Mor och dotter

Ella har en tendens att bli smutsig runt nosen, så jag får med jämna mellanrum rensa nosen o ibland även ögonvrårna åt henne.
 
Majken (Manipura) är exakt som Ella! Det är ju inte det roligaste som finns att behöva rensa nosen/ögonen men Majken finner sig för det mesta i det.
 
Här försöker nog Ella rengöra nosen själv. 
 

Två kort på duktiga Ella

När vi fotade sjuveckors-bilderna la jag upp Ella på fotobordet och vi hann få dessa två kort innan hon sen hörde att kullen busade och blev tvungen att gå och titta till dom. Duktiga mamma katt Ella, vår prinsessa som finner sig (precis som alla mammor) i en hel del hyss från småttingarna.
 

Fina, duktiga Ella

Det är otroligt så bra alla katthonor är, med sina kattungar. Ella är nästan lite för bra tycker jag.
 
Hon ger sig sällan tid att äta utanför bolådan - helst vill hon ha matskålen så hon kan ligga och äta sin mat, medan kullen diar henne.
 
Ibland lägger hon sig dock utanför bolådan och kan tom äta utanför lådan, men vid minsta pip lämnar hon allt och går tillbaka till kullen.
 
Vi försöker även göda upp henne då hon fortfarande är tunn. Hon ligger nu ca 0,4 kg under sin startvikt innan hon blev dräktig, så hon har mkt att ta igen.
 
Här är ett kort på Ella, när yngsta sonen håller henne.
 
 

Ella och Trésor (aka Trisse) väntar smått runt vecka 29

Äntligen så är Ella dräktig!!! Jag gjorde ultraljud idag och jag var väldigt skeptisk till att hon var dräktig men till min stora lycka så hann vi se 3 fosterblåsor innan Ella tyckte att nu fick det vara slutpillat på hennes mage.
 
Kullen beräknas komma runt vecka 29, detta betyder att vi hinner vila ett tag och tvätta upp efter denna kull. Några kort på vackra Trisse, som blev såå glad när jag och Carina kom och hälsade på.
 
Vi var dit i maj för att uppvakta honom i efterskott och förutom presenter så hade jag även med mig Ella. Det var nog den bästa presenten han kunde få tror jag att han tycker.
 
Om man lyssnar så hör man Ella, som sitter kvar i transportburen, fräsa åt Trisse på slutet. Min älskade tokfia!!
 

Trésor (aka Trisse) träffar Ella

och han vet inte riktigt hur han ska göra för att kunna imponera på Ella.
 

GIC S*Frostuddens Ella Fitzgerald fyller 3 år

Det är helt otroligt att tänka sig att tiden har gått så fort, att vår underbara busiga charmiga virvelvind Ella idag fyller 3 år.
 
Det var en låååång väntan från det att jag fick första sms-bilden på Ella o Elvis tills det att vi kunde hämta hem henne. Denna otroligt underbara busiga galning. Jag saknar ord för att beskriva hur charmig hon är, när hon vill.
 
Ellas första utställningsår gick inte så bra, hon blev slagen av bla halvsystern Doris Day ett par gånger. Men sen blev det Ella tur och hon har gått från klarhet till klarhet på utställningarna. Domarna har varit väldigt imponerande av henne, både av hennes vackra blåguldfärg, men även över typen.
 
I Umeå ifjol gick burens handtag sönder när jag lyfte ut buren från bilen. Jag hade dock sån tur att när buren, med Ella i rasade rakt ner i backen, att hon chockad satt kvar. Jag har haft väldigt förstående domare, när jag berättat vad som hänt och när jag har bett att bara få en grundbedömning. Det har gått bättre och bättre för varje utställning skönt nog.
 
Nu är min tanke att Ella ska få 1-2 kullar innan hon ställs ut nästa gång. Det är ingen panik att ställa Ella känner jag. Hon är redan GIC (Grand Internationel Champion) och har bara sista klassen kvar innan hon blir SC.
 
Maj 2012. Bild 2 har Linda Karlström tagit.
 
 
Första veckan hemma
 
6 mån
 
 
Umeå utställning, april 2013. Första gången hon är helt själv i buren. Sakhi var med på lördagen men inte på söndagen.
 
Sommaren 2014
 
 
Två typiska bilder på hur Ella ligger hos mig på kvällarna.
 
 
Ella 1 år
 
2 år
 

Ella 3  år.
 
 
Idag blir det inte så mycket firande från min sida för jag satte mig på planet i morse till Stockholm för årsmöte och seminarium. Resten av familjen kommer dock fira Ella som får bjuda syskonen på lite extra gott idag. 
 
 
Ett stort grattis till brorsan Elvis!
 
 
 

Fröken virvelvind, dvs Ella

Ella har alltid varit min katt och hon kommer alltid och lägger sig hos mig när jag sitter i vardagsrummet på kvällen och likaså är det mig hon sover hos. Men.... inte nu längre.
 
Stackars Dolce är allt jag säger, för helt plöstligt duger husse oxå och det Ella vill, det vill hon på en gång.
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0