S*Deltas Yang, aka Sunny

För ett tag sen fick vi tråkiga nyheter och det är att Sunny har vandrat över Regnbågsbron.
 
Familjen har behövt sörja och såklart även vi. Våra tankar går till familjen som har förlorat en älskad familjemedlem.
 

Sunny är från Marussias kull 2 och Yin, som föddes först, var jag snabbt på det klara med att det var en tjej. Yang var vi oxå säkra på könet, dvs att det var en kille. Så efter att ha tittat i rumpan när kullen föddes så tittade jag inte flera ggr.
 
Jag reagerade dock på att det var konstigt att inte Yang gick förbi storasyster, för hanar brukar alltid bli större än honorna. Till slut upptäcktes misstaget, skönt nog innan jag hade hunnit skicka in anmälan för att registrera kullen. Det är visserligen lätt att åtgärda felet efteråt, tar bara lite tid dock.
 
Här kommer några bilder på Sunny.
 
Sunny, juni 2012.
 
Vid mitt besök, 2013, hade dom stängt igen så att jag skulle få träffa Sunny. Sunny var en utekatt och en otroligt skicklig jägare. Det är många byten hon har kommit hem med och lagt som present utanför huset. Förutom möss och fåglar tog hon även större saker. En väldigt duktig jägare .


 
Men till slut blev Sunny less och fick gå ut och vilken lycka för henne att få springa över gräset, mot skogen.
 
 
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

Ibland händer det tråkiga saker

Igår fick jag veta att vackra, ståtliga och underbara S*Deltas Raphael, aka Finkel och som även kallades Finkel Livsnjutaren, har vandrat över Regnbågsbron, pga en olycka. Våra tankar går till familjen som han bodde hos. Vila i frid vackra Finkel, du kommer att vara saknad av så många.
 
Här kommer kort på Finkel, från tiden han växte upp här och sen några bilder hos hans familj.
 
Finkel är från Marussias första kull, Änglakullen, som föddes 2011-02-21.
 
Några bilder som Lea har tagit och som jag har fått lov att använda.

 

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,

så kommer det till Regnbågsbron.

Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner

så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,

och våra vänner har det varmt och skönt.

Alla djur som har varit sjuka och gamla

blir återställda till hälsa och vigör;

de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,

precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;

de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans,

men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.

Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,

hans ben bär honom fortare och fortare.

Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut

i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,

dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,

och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur

som så länge varit frånvarande från ditt liv

men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

 

Författare: Paul C. Dahm

 
 
 

Det är inte alltid roligt att vara uppfödare

 Ella förlorade kattunge nr 1 och nr 6 under förlossningen. Dagen efter, eller mer korrekt timmar efteråt, så hör vi att en unge knorrar när vi tar upp honom. Han kallas för Knorrhanen aka Knorris och jag misstänker gomspalt.
 
Vi åker in till veterinären med Ella och alla kattungar. Väl där har dom öppen mottagning, så vi fick vänta ett tag innan vi kom in.

Jag berättar om Ellas snabba och jobbiga förlossning samt om de låga vikterna och att Knorris inte vill suga, varken när vi försökt stödmata lite eller ens på Ellas tisse, som jag dels har satt lite KMR (mjölkersättning) på ell när jag lyckades få ut lite mjölk.
 
Jag behöver väl inte ens säga att när veterinären kom in så ligger Knorris och diar....
 
Veterinären kollar ungarna och ingen har gomspalt, skönt nog. Men... hon gör oss uppmärksam på att Knorris bakben ser lite annorlunda ut. Jag berättar även att jag tycker att han håller halsen/nacken så konstigt och veterinären berättar att det kallas "starstruck" och att det bla är vanligt på kossor.
 
Hon ger mig rådet att massera benen och menar att det ser ut om om hanen har fått en neurologisk skada. Så länge Ella tömmer är det inga problem, men det kan bli det när han väl ska börja vandra omkring och även äta mat/gå på lådan.

Vi får rådet att massera och återkomma om ett par veckor. Går det inte till sig är det tyvärr avlivning som gäller....
 
Vi far hem efter att jag har handlat lite extra näringsrik mat o pasta till Ella. Stoppar in dom i bolådan och går ut till vårt främmande. Efter en timme ber jag sonen att kolla till Ella och kullen och att säga till om Knorris ligger själv, vilket han ofta gjorde.

När jag sen kommer in lite senare så ligger inte Knorris själv så jag gör lite andra saker. När maken kommer in ligger Knorris själv, död.
 
Den enda trösten jag/vi har är att Knorris inte har ont längre, men det är en klen tröst för oss.

Ännu en stjärna har kommit och lämnat oss alltför tidigt. Vila i frid Knorris, du är saknad av oss.
 
Regnbågsbron

Det finns en bro som förbinder himmel och jord. Den kallas Regnbågsbron för sina många färger. På den här sidan Regnbågsbron finns ett land med ängar, kullar och dalar med frodigt grönt gräs.

När ett älskat husdjur dör, kommer det till den här platsen. Det finns alltid mat, vatten och varmt vårväder. De gamla och sköra djuren är unga igen. De som varit skadade har blivit hela igen. De leker hela dagen med varandra.

Det är bara en sak som fattas. De är inte med den speciella person som älskade dem på Jorden.

Så varje dag springer de och leker till den dagen kommer när någon plötsligt slutar leka och ser upp. Nosen skälver, öronen är uppåt, ögonen stirrar och plötsligt springer den här från gruppen.

Du har blivit sedd och du och din speciella vän möts. Du tar dem i dina armar och kramar om. Ditt ansikte blir kysst igen och igen och åter igen ser du in i ögonen på ditt trogna husdjur.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans…för att aldrig mer skiljas

av Paul C. Dahl
 

Vilken natt!!

Det här inlägget började jag skriva igår em, jag skulle bara bearbeta kort innan jag lade upp inlägget, men jag hann aldrig så långt.
 
Först vill jag säga TACK Ewa för all hjälp med att föra anteckningar, avnavla vid behov och även dra fram två moderkakor. Nu blir du flitigt anlitad hädanefter!
 


 


Vi har börjat ta in Ella i sovrummet, bara hon, med stängd dörr. Allt för att vi ska få sova lite men ändå höra om/när förlossningen startar.
 
Ella har inte gått upp så mycket i vikt men hon är ganska tunn. När man smeker henne försiktigt över ryggen känner man varenda knota. Så ungarna har nog tagit ganska mycket av Ella.
 
Ella har tyvärr ont så jag vill inte gärna lyfta henne i onödan, men jag väger henne fortfarande varje morgon och nu har hon blivit så stor att Ella inte längre kan sköta tvättandet så bra, då hon inte når dit. Så vi får hjälpa Ella lite med det, men det är ju tur att det inte är så många dagar kvar.
 
 
 
Nu är kl snart 05 o jag är äntligen på väg i säng för ett par timmars sömn.

Ella började vara lite orolig igårkväll och på kort tid födde hon fram 6 kattungar, sen blev hon klar - trodde vi. Istället (efter en dryg timme) kom kattunge nr 7 och nr 8.

Tyvärr mår inte alla kattungar bra. Kattunge nr 1 och nr 6 har tyvärr vandrat över regnbågsbron, men de kommer självklart få sina namn senare.
 
Alla kattungar är små, väldigt små. Så nu ska jag snart sova ett par timmar i vardagsrummet, med Ella och kullen, och sen gå upp och titta till dom, innan det blir ett par timmars sömn igen etc.

Bilder kommer senare, men det har gått väldigt fort igårkväll och inatt, så jag har inte hunnit fota så mycket som jag brukar. Nu är ju alla kattungar blöta men jag tycker att det ser ut att vara svarta hanar och svartsköldspaddshonor. Men mer om det längre fram.
 
 


Regnbågsbron

Det finns en bro som förbinder himmel och jord. Den kallas Regnbågsbron för sina många färger. På den här sidan Regnbågsbron finns ett land med ängar, kullar och dalar med frodigt grönt gräs.

När ett älskat husdjur dör, kommer det till den här platsen. Det finns alltid mat, vatten och varmt vårväder. De gamla och sköra djuren är unga igen. De som varit skadade har blivit hela igen. De leker hela dagen med varandra.

Det är bara en sak som fattas. De är inte med den speciella person som älskade dem på Jorden.

Så varje dag springer de och leker till den dagen kommer när någon plötsligt slutar leka och ser upp. Nosen skälver, öronen är uppåt, ögonen stirrar och plötsligt springer den här från gruppen.

Du har blivit sedd och du och din speciella vän möts. Du tar dem i dina armar och kramar om. Ditt ansikte blir kysst igen och igen och åter igen ser du in i ögonen på ditt trogna husdjur.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans…för att aldrig mer skiljas

av Paul C. Dahl
 
 

 
 

Hittade en så fin dikt på facebook

hos en kompis så jag kopierar in den här oxå. Sen har jag valt automatisk översättning så det kan ju bli lite annorlunda översättning, vissa ord. När jag har lite mera tid ska jag fixa till den svenska översättningen bättre.
 
Än så länge är allt lugnt med Ella, inget händer just nu.
 
    
 

To my dearest friend.

I stood by your bed last night; I came to have a peep.
I could see that you were crying you found it hard to sleep.
I spoke to you softly as you brushed away a tear,
"It's me, I haven't left you, I'm well, I'm fine, I'm here."
I was close to you at breakfast, I watched you pour the tea,
You were thinking of the many times, your hands reached down to me.
I was with you at the shops today; your arms were getting sore.
I longed to take your parcels, I wish I could do more.
I was with you at my grave today; you tend it with such care.
I want to re-assure you, that I'm not lying there.
I walked with you towards the house, as you fumbled for your key.
I gently put my paw on you; I smiled and said, "it's me."
You looked so very tired, and sank into a chair.
I tried so hard to let you know, that I was standing there.
It's possible for me, to be so near you everyday.
To say to you with certainty, "I never went away."
You sat there very quietly, then smiled, I think you knew...
in the stillness of that evening, I was very close to you.
The day is over... I smile and watch you yawning
and say "good-night, God bless, I'll see you in the morning."
And when the time is right for you to cross the brief divide,
I'll rush across to greet you and we'll stand, side by side.
I have so many things to show you, there is so much for you to see.
Be patient, live your journey out...then come home to me.

By
"Missing You"
Colleen Fitzsimmons ©
In memory of Shadow

 

 

Till min käraste vän.
Jag stod vid din säng igår kväll. jag kom för att ha en chans.
Jag kunde se att du grät du fann det svårt att sova.
Jag pratade med dig mjukt som du borstade bort en tår,
" det är jag, jag har inte lämnat dig, jag mår bra, jag mår bra, jag är här."
Jag var nära att du på frukost, såg jag häller man upp teet,
Du tänkte på de många gånger, händerna nått upp till mig.
Jag var med dig i affären i dag; dina armar blev arg.
Jag längtade efter att ta din skiften, jag önskar att jag kunde göra mer.
Jag var med dig vid min grav i dag; du tenderar det med sådan vård.
Jag vill på nytt försäkra er, att jag ljuger inte där.
Jag gick med dig mot huset, som du har fumlat för din nyckel.
Jag försiktigt satte min tass på dig, jag log och sa, " det är jag."
Du såg så mycket trött, och sjönk i en stol.
Jag har försökt så hårt att du ska veta, att jag stod där.
Det är möjligt för mig, för att vara så nära dig varje dag.
Att säga med säkerhet, " jag har aldrig varit borta."
Du satt där mycket tyst, då log, jag tror att du visste...
I stillheten från den kvällen, jag var väldigt nära dig.
Dagen är över... Jag le och se dig gäspningar
Och säga " god natt, gud välsigne, vi ses i morgon bitti."
Och när tiden är inne för dig att korsa den korta klyftan,
Jag ska skynda över för att hälsa dig och vi kommer att stå, sida vid sida.
Jag har så mycket att visa dig, det är så mycket för dig att se.
Ha tålamod, lever din resa ut... Då kom hem till mig.

Genom
" saknar dig "
Colleen fitzsimmons ©
Till minne av skugga

Regnbågsbron

Jag har skapat en ny kategori där jag lägger upp katter som vi har haft/som har vuxit upp hos oss och som tyvärr inte längre finns. Alla är djupt saknade av sina ägare.

 

S*Beverly Hills Miss Maggie May, BRI n. Född: 1988-12-06. Vår första raskatt.

 

S*Deltas Blue Athos, BRI a. Född 1990-07-16. Maggies avkomma som vi behöll

 

S*Deltas Bugatti, SIB n 23. Född 2009-02-21. Kortet är taget av Linda Karlström. Bugatti dog då hon svalt garn o trots operation gick hennes liv inte att räddas.

 
 
S*Deltas Shekinah, SIB f 23. Född 2011-02-21. Dog då hon skulle kastreras.
 
 S*Deltas Mellon, SIB n 23. Född 2008-01-12. Dog i HCM.

RSS 2.0