Deltas sibiriska katter

Agria har en artikel som handlar om Ulrika Sörlid och mat för katten. För 2 år sen var jag på en föreläsning som hon hade i Skellefteå och lyssnade. Intressant att höra henne berätta.

 

Nu kopierar jag texten från artikeln rakt upp och ner, så att fler får möjlighet att läsa och skaffa sig lite kunskap.

 

Ulrika Sörlid är utbildad biolog och som hon själv uttrycker det ”inbiten kattnörd”. Ett ämne hon brinner särskilt för är vikten av att utfodra sin katt rätt. – Jag älskar att samla på mig information och dra slutsatser av vad jag hittar, säger hon. En av slutsatserna är att de flesta katter får i sig alldeles för lite vätska och här förklarar hon varför det är så skadligt för dem.

 

Det finns tre grundläggande näringsämnen som man bör känna till för att förstå vilken kost en katt behöver. Kolhydrater är det första som framför allt kommer från växtriket och som korttidslagrar energi. Det andra är protein som behövs för att bygga upp muskler, bindväv, klor, päls med mera.  Och det tredje är fett som används för att lagra energi och skydda kroppens inre organ. – Dessutom måste vi ta med i beräkningen att katten både är ett rovdjur och ett ökendjur, säger Ulrika.

 

Fett och protein utan kolhydrater En katt är gjord för att äta fet och proteinrik föda nästan helt utan kolhydrater. – Alla rovdjur behöver dessutom hålla en jämn blodsockernivå vilket också bidrar till att de inte är anpassade för att äta kolhydrater.

 

Katter har inga kolesterolproblem utan klarar mättat fett i mängder. – Däremot behöver de bara en liten mängd fleromättat fett som till exempel finns i laxolja. Se dock upp så att det inte blir för mycket eftersom det kan leda till e-vitaminbrist.

 

Förutom fett och protein behöver katten få i sig tio olika essentiella aminosyror varav ett par av dem endast finns i animaliska produkter. – Det betyder att en katt inte kan överleva som vegetarian trots att vissa fortfarande hävdar det, poängterar Ulrika.

 

Tillräckligt med vätska A & O Förutom ovanstående finns det yttreliggare ett jätteviktigt faktum att ta hänsyn till när det kommer till katter och utfodring vilket är att katten från början är ett ökendjur. – Det betyder att den är anpassad till att få i sig all sin vätska via bytesdjur och därmed har en nedsatt törstreflex.

 

Studier visar att katter som äter torrfoder har dubbelt så koncentrerad urin jämfört med en som äter blötmat. Det medför att njurarna får jobba mycket mer och risken för urinsten, njursvikt och andra liknande sjukdomar ökar.

 

När urinen stannar längre i urinblåsan är dessutom risken för att bakterier växer till större. – En katt som bara äter torrfoder bör dricka en halv deciliter vatten per kilo kroppsvikt varje dag. Det motsvarar till exempel två deciliter dagligen för en fyra-kilos katt.

 

Torrfoder, blötmat, rå mat Generellt är det därför så att rå mat i form av kycklingvingar, lever, hjärtan med mera är den bästa födan för katten eftersom det ligger närmast dess naturliga kost. – Rå mat är också bra bara för att den är just rå eftersom tillagning minskar näringsmängden, säger Ulrika.

 

Blöt mat är det som Ulrika tycker är näst bäst eftersom den har högt animaliskt innehåll, är förhållandevis bra processad samt till stor del utgörs av vätska. Torrfoder är bara bra för kattägarna på grund av sin bekvämlighet.

 

– Torrfoder innehåller alltid kolhydrater eftersom det är ett måste i tillverkningsprocessen. Dessutom kan det innehålla proteiner från växtriket vilket inte heller är bra för katten, säger hon. 

 

Bara för att ett foder har ett högt animaliskt innehåll betyder det dock tyvärr inte med automatik att det är ett bra foder. – Trots att media för några år sedan avslöjade att vissa kattfoder innehåller de animaliska proteinerna keratin och kollagen som katter inte alls kan tillgodogöra sig förkommer dessa fortfarande i kattfoder. Och tyvärr har vi som vanliga privatpersoner ingen möjlighet att ta reda på om keratin och kollagen finns i vårt torr- eller blötfoder.

 

Konsten att läsa innehållsförteckningen Inte ens genom att läsa innehållsförteckningen kan man alltså vara helt säker på att katten får i sig allt det den behöver. Men det finns i varje fall några saker du kan titta efter för att fodret åtminstone ska ha goda förutsättningar att vara bra.

 

– Du bör känna till att en innehållsförteckning alltid presenteras i fallande skala. Animalier vill man därför ha så mycket som möjligt av i början och helst inte i mjölform eftersom de då redan varit upphettade en gång och garanterat innehåller mindre näring.

 

Proteinkällor som soya och gluten ska du som kattägare vara skeptisk till eftersom de kommer från växtriket.

 

– Se också upp för fraktionerade innehållsförteckningar som innebär att tillverkaren valt att redovisa en ingrediens, till exempel majs uppdelat i; ren majs, majsmjöl, och majsgluten.

 

Du ska också efterstäva att din katts foder ska ha så hög fett- och proteinhalt som möjligt.

 

– Envisas du med att ge enbart torrfoder ska det helst ha en fetthalt på över 20 procent och en proteinhalt på 30 procent. Ger du blötmat så ska procentsatsen fett vara fyra medan proteinet nästan aldrig är ett problem, säger Ulrika.

 

Magnesium har blivit en ingrediens som många kattägare förknippar med urinsten eftersom det är lätt att kontrollera i innehållsdeklarationen. Men faktum är att magnesium inte är ett problem så länge katten får i sig tillräckligt med vätska.

 

Rå mat = bästa dieten Det enda sättet att få full kontroll på vilka råvaror vi stoppar i vår katt är att ge den rå mat, eller BARF (bones and raw food) som några väljer att kalla det. – En sådan diet är den mest naturliga för katten som då egentligen inte behöver dricka vatten eftersom den får i sig tillräckligt med vätska genom maten.

 

Det leder till att njurarna belastas mindre och risken för urinvägsproblem minskar. Dessutom är det mycket bra för mun- och tandhälsan att gnaga på ben och lite större köttbitar.

 

Grundrecept för rå mat

Minst 50 %	Kött
10-20 %	Ben (kycklingvingar & kycklinghalsar). Vill du hellre ge benmjöl är det 1 tsk per 2 hekto kött som gäller. Obs! Benmjölet ska vara av livsmedelskvalité.
10 %	Hjärta (Obs! Fryser du maten kan du öka denna procentsats eftersom näringsämnet taurin som finns riktigt i hjärta försvinner med tiden i frysen).
5-10 %	Lever (Obs! Överdosera inte och välj helst lever från så unga djur som möjligt).

 

Ge gärna:    Äggula

 

Undvik: Potatis (för mycket stärkelse) Lök i alla former (giftigt) Kakao (mycket giftigt) Rabarber Spenat Russin Vindruvor

 

Om du följer ovanstående recept för råmat behöver du, så länge din katt är fullt frisk, inte tillsätta några vitaminer.

 

– Katter har ett stort B-vitaminbehov men det täcks av köttet. Det finns mulitvitaminpreparat för katt att köpa och skulle du vilja ge det så tänk på att inte överdosera levern i receptet.

 

En kastrerarad katt behöver äta 2-4 % av sin egen kroppsvikt. Fertila katter i extrema fall 9-10 % men oftast räcker det med 5-7 %. – Det brukar inte vara några problem att få dem att äta lagom mängd av rå mat, säger Ulrika.

 

Vill du ge grönsaker som bukfylla räcker det med att råriva dem men om du ger dem för näringens skull måste de frysas eller syras först och sedan passeras för att katten ska kunna bryta ned dem.

 

– Maler du din mat så lämna helst några större bitar kött, gärna hjärta som brukar vara populärt. Tänk också på att inte bara köpa filéer utan variera bitarna. Brosk, senor och bindväv är bara bra och behövs som bulk för tarmarna så att katten inte får problem med tarmar och analsäckar.

 

Hygien och hantering Det är det lika viktigt att vara noggrann med hygienen när det gäller rått kött till katten som om du själv skulle äta det. – Servera bara svenskt veterinärbesiktigat kött så är risken för bakterier och smittor mindre. Frys också alltid köttet i minus 20 grader i minst tre dygn så att eventuella parasiter dör. Tina i kylskåp och låt inte serverat kött stå framme mer än en halvtimme.

 

Om du tycker det är besvärligt eller riskfyllt med rå mat kan du även välja att koka köttet (Obs! Ej ben) för det mesta av näringen stannar ju ändå kvar.

 

Var också försiktig med rå fisk men inte på grund av smittorisken utan för att vissa fiskarter innehåller ett enzym som gör att katten inte kan tillgodogöra sig B-vitamin. – Fet fisk (som t.ex. lax, sill och strömming) innehåller också mycket fleromättat fett som är väldigt nyttigt för oss människor men inte för katterna om det blir så mycket att det utgör basen i fodret.

 

Artikeln är skriven efter ett föredrag som Ulrika Sörlid höll för kattuppfödare och medlemmar i aby- och somaliringen samt bengalklubben i samarbete med Agria Djurförsäkring hösten 2012.

 

Susanna Martell