Lång förlossningsberättelse för kull 6 med bilder

Som jag tidigare har berättat så stannade vackra Eddie hos oss ett bra tag, innan matte och husse äntligen fick hem sin vackra glödande gosiga kille. En bild på fina pappa Eddie Cochran.
 
Vi ultraljudade Marussia i oktober o det visade att hon bar på 4 kattungar. Temat tänkte jag ut för ett tag sen och det blir storstäder. Två storstäder jag varit i (och vill tillbaka till) och två storstäder jag vill besöka. Namnen kommer i samband med presentationen om en vecka.
 
Jag använder Marie Hedréns behändiga sida för att räkna ut när kullen är född. Det som är så bra med den är att man får veta vecka för vecka vad som händer under honans dräktighet, väldigt intressant att läsa! Datumet visade att dag 65 var 15/11, en fredag.
 
Jag var rätt säker på att hon skulle få kull natten mot fredagen, då hon var lite orolig. Men efter att ha suttit ett längre tag med henne lugnade hon ner sig så jag gick i säng.
 
Här kort tagna på torsdagen och så här låg Marussia ofta och gärna. Nära, nära. Här har hon övertagit Sakhis plats för det är ju han som brukar ligga nära mig när jag pysslar. Nu gjorde Marussia det.

Fredagen kom och gick och lite orolig var hon på fre kväll, men inte så mycket.
 
Ett tag var alla 4 katterna i vardagsrummet tillsammans. Tjejerna var trötta medan Sakhi var rätt intresserad av vad som var på gång.

Kl 03.30 natten mot lördagen väcker sonen mig (han har varit katt(natt)vakt) och jag går upp. Vid 6 blir hon lite mera orolig, morrar (av smärtan) så jag hör av mig till Susanne som kommer hit.
 
Slemproppen går 10.55. Marussia ville absolut ligga i en kattbädd men under förlossningen fick vi ut henne ur den, mest för att det var så svårt att se - o föda - kattungarna. Här strax före krystvärkarna börjar.
 
Kort redogörelse av själva förlossningen. Strax före kl 11 går slemproppen. 11.37 Krystvärk, 12.15 kommer unge 1. 12.58 kommer unge 2. 13.32 kommer unge 3. 13.52 kommer unge 4.
 
Ella låg i vardagsrummet, större delen av förlossningen och hon var så söt. Hon måste ju ha känt doften av blod och även hört när kattungarna pep men hon låg så här, väldigt demonstrativt.  Visst ser ni att söta Ella har lagt tassen över ansiktet?! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0