När kullen har flyttat
Jag ser fram emot att inte behöva gå på sandkorn varje gång jag går in på toan (för småttingarna sprätter ut ganska mycket sand när de hoppar ut ur lådan) och jag ser även fram emot att kunna ha fönstret öppet till kattgården.
Som det är nu kommer småttingarna så fort jag försöker ropa på de stora katterna. Snabbt är dom uppe vid handfatet och sen är det lätt att hoppa ut genom fönstret - perfekt tycker dom. Mindre perfekt tycker jag, eftersom jag vill ha uppsikt på dom.
Något jag också ser fram emot är att få rensa bland alla leksaker. Detta är en rätt tuggig kull, inte så att de har varit på kablarna men på snören till leksakerna. Jag kan knyta en ny knut och 5 minuter senare är snöret avtuggat igen.
Denna leksak, ska eg föreställa en fjäril, tog jag fram när Linda var här i lördags. Idag ser den ut så här!
Att jag kommer att sakna kullen är självklart men 5 busiga 12-veckors änglar, som dessutom triggar igång varandra. Nja.... då är det lugnare med en ny kull.
skriven
Jag förstår precis känslan. Klar man kommer att sakna de små (jag saknar ju redan 2) när alla flyttat, men samtidigt får man tillbaka lite stuktur hemma och det är ändå rätt skönt. Jag har börjat städa undan det mesta redan, men sista sandlådan för kattungarna och några grejor får jag ta när jag kommer hem efter att ha lämnat de sista. Tänk vad tiden flyger iväg! Passa på att njut nu de sista dagarna... Kram