Vågar inte längre skicka sms

för då tror alla att kullen har kommit.

Här är det fortfarande lugnt och då hoppas jag att det fortsätter vara lugnt även i natt. Tänk så skönt om kullen skulle komma på dagen, för en gångs skull....

Marussia kommer och går, tittar till oss lite någon gång då och då. Annars ligger hon förstås väldigt mycket och vilar - samt äter. Jag förstår inte hur hon orkar äta och framför allt, var 17 tar maten vägen? Hon är ju redan sprickfärdig.
1 Lena:

skriven

Åh vad våra katter kan hålla oss på halster..

Jag har väntat hela dagen, men inte velat höra av mig och fråga om nåt hänt.



Jag fortsätter att vänta här. Och snart kommer det väl det där sms:et..

Lycka till !



Kramis Lena och sibbarna i Kåge..

Kommentera här: