Nu är kullen drygt 5 veckor

och nu känner jag att jag kan börja annonsera ut dom, då dom har börjat visa sina personligheter lite mera.
 
Överlag så är alla ovanligt lika. Det är en väldigt social kull. Direkt när man kommer fram till hagen (som dom är i just nu) så är det alltid någon som kommer fram direkt. Oftast är det Vishuddha eller Anahata, även om dom andra oxå kommer fram snabbt.
 
Manipura (som jag söker fodervärd åt, max 5 mil från Sävar, då jag vill ha möjlighet att enkelt kunna hjälpa till) är en stor tvättare.Hon kommer gärna i knäet och vill sitta där. När vi har haft smakportioner till kullen har Manipura dock varit den som längst nobbat tallrik. Istället har hon velat äta ur handflatan. När vi tex har gett köttfärs så har hon snällt slickat handflatan. 
 
Vishuddha, som var den vi stödmatade mest, är inte alls lika tålmodig. När hon fick smak på att äta köttfärs ur handflatan så var det bara att mata på med mera köttfärs, annars trodde hon att det fanns mera köttfärs och letade ivrigt o glupskt efter maten.
 
Bortsett från att vara en liten piraya vad gäller köttfärs är Vishuddha, en mysig tjej. Precis som sina systrar. Hon kan oxå ligga i knäet och sova. Vishuddha är - för tillfället - kullens Duracell-kattunge. Hon går och går och är den som är minst nöjd med att vara i hagen.
 
Svadhisthana är äldst och har länge varit den som har varit tyngst. Det har gått ganska bra för Svadhisthana att lära sig äta mat, även om det är så mkt mysigare att ligga hos mamma Ella och dia. Det är hon inte ensam om, alla 5 tjejerna har tyckt att vanlig mat har varit onödig.  Svadhisthana kan oxå komma och ligga i knäet, när hon känner för det.
 
Anahata, vår vackra tjej. Ibland har Ella tvättat henne så att Anahata förvandlas till en riktig punkare, där Anahatas röda fläck (i bakhuvudet) sticker upp. Även Anahata är en mysig tjej som oxå kan komma och sova i knäet, men som alltid är det på kattungarnas villkor. Anahata kommer mer än gärna fram och vill gärna bli upplyft från hagen.
 
Anahata och Sahasrara delar på samma spene, så ibland vandrar Anahata en runda och ibland får Sahasrara vandra en runda.
 
Sahasrara, vår yngsta och lättaste tjej. Jag och maken försökte stödmata henne en morgon och det gick hon inte alls med på. Hon skrek, vände bort huvudet och protesterade på alla möjliga sätt över att vi försökte ge henne lite ersättning. Till slut var det Sahasrara som vann och vi fick stoppa ner henne till Ella igen.
 
Sahasrara har blivit starkare och tar för sig mycket mer än för bara ett par veckor sen. Även hon vandrar omkring, kan gärna ligga i den lilla vågskålen (själv ell med en syster) likaväl som hon kan ligga i knäet.
 
Till denna kull har jag satt in två lådor till kattungarna och alla går duktigt på lådan. Jag använder mig av havregryn och det är väldigt tacksamt när man ska rensa kattlådorna. Nu har jag inte koll på vilka som använder lådan, men jag tror nog att alla använder den. Alla är åtminstone där och krafsar.
 
Det ska bli intressant att se dels hur länge vi kan hålla dom i hagen (knappast inte så länge som vi vill) och dels hur busiga dom kommer att bli sen och då lär nog Ella få fullt upp, när dom har hela vardagsrummet att utforska.
 
Vi sitter ofta i hagen och bara njuter av kullen. Sahasrara älskar att vandra på benen när vi sitter med dom. Jag måste ju även skriva ett par ord om mamma Ella.
 
Ella som fick en tuff start på sin förlossning och första dagarna efter det. Men hon kom tillbaka och finner sig i att det är folk som är o tittar på kullen. Ofta ligger hon utanför hagen, men om ungarna piper för mycket så går Ella in till småttingarna och tittar till dom.
 
Det är helt otroligt så duktig Ella är, hon är nästan lite för duktig tycker vi! Vi ser fram emot att kullen ska få gå ut i kattgården, men det dröjer ett tag till.
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: