Jivara
Jag har idag varit och hälsat på Jivara (samt såklart min mamma). Jivara mår hur bra som helst hos mamma, där hon blir riktigt ordentligt bortskämd.
Jag brukar passa på att kamma igenom Jivara ordentligt lite då och då och här är det kul att se hur duktig hon har blivit. Jivara är en katt med en stor och stark personlighet. Bland det värsta hon vet är när vissa människor håller fast henne, så att HCM-testa henne har aldrig varit direkt lätt som en plätt. 
Eftersom Jivara alltid har haft en så bra päls så borstade jag/vi henne inte så ofta i början och det fick vi minsann äta upp. När jag nu på slutet har börjat kamma igenom Jivara ordentligt och regelbundet så tyckte hon det var väldigt, väldigt jobbigt. Hon fräste och försöka på så sätt skrämma mig.
När jag kammar katterna kammar jag alltid på samma sätt o håller helst också till på samma ställe. På så sätt vet dom att det är dags för kamning och hur långt jag har hunnit.
Sakhi är den som uppskattar kamningen mest, han kan ligga kvar länge efter kamning + pussen som talar om att nu är det slut.
I alla fall Jivara.... Hon kan fortfarande ibland låta lite (mest bara suckar) men det går otroligt bra. Hon slingrar sig inte längre som hon gjorde först.
Jag tog dock inte med kameran idag utan tar med den om ett par veckor så att jag har relativt nytagna bilder. Jivara fyller 6 år i december (samma dag som Dolce o Gabbana, aka Teo, fyller 3 år). Det är otroligt så fort tiden har gått.
Det bästa med att vara testhem är glädjen när det funkar att köpa en katt för jag kommer så väl ihåg känslan av att få hem en liten, liten busig kattunge som numera är en stor och vacker dam.
En hel hög med gamla bilder på Jivara. Kortet med svart bakgrund har Linda tagit, bara älskar det kortet - det är verkligen så Jivara!
