Jag har hälsat på Finkel
Finkel träffade i början av mars Sibylla och dräktigheten gick bra, tills förra helgen. Vid röntgen såg veterinären en blåsa, med en levande kattunge, samt en mindre blåsa, där det inte var något liv. De låg i varsitt horn. Eftersom det var lite för tidigt så valde Monica, klokt nog, att avvakta.
I söndags blev jag uppringd av Monica som berättade att det blev en dödfödd hona, silver med vitt. Kattungen var helt frisk och det är ju inte lätt att veta vad den dog av. Blåsan hade gått sönder så om den hade drunknat under tiden Sibylla kämpade för att få ut kattungen (en timme) är ju inte lätt att veta...
Det är så jobbigt när man går och väntar på kattungar och allt ser bra ut en vecka före förlossningen och så slutar det med tragedi...
Det viktigaste är att Sibylla mår bra, vilket hon gör. Monica har varit o gjort en ny röntgen på Sibylla som visar att livmodern har dragit ihop sig bra.Sirius, som är 2,5 år, är så rolig. Han undrade vad kameran var och när jag förklarade att jag ville ta kort på Finkel (ja även på Sirius) så började han prata. Han ville att jag skulle ta kort på bla denna traktor
Sen plockade han fram några bilar till och det var viktigt att traktorn skulle stå tvärtom dom andra bilarna och visst ser ni polisbilen på trälastbilen?
Sirius o Finkel
Lea med sina två killar
När jag sen skulle börja fota mera på Sirius o Finkel visade det sig att batterierna till blixten hade tagit slut så det blev bara mörka bilder. Mera (o bättre) bilder på Finkel kommer när jag har varit dit nästa gång.
Finkel är en så otroligt mysig o charmig katt. Direkt jag ringer på dörrklockan kommer han på en gång och "pratar", ända tills Lea öppnar dörren. Han kommer och ska gosa, inte ett dugg blyg. Lyssnar bra på sitt namn gör han också och det allra bästa av allt är att han och Sirius kommer så bra överens.
När Finkel blir kastrat, ja jag kan inte riktigt tänka mig hur gosig han kommer bli då. Han kommer gärna och ligger under täcket (som mormor Jivara gör ibland) och ska gosa.